Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS 2023:1

Att arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) kräver en samutbildning och är en av de mest avgörande uppgifterna för alla arbetsgivare. Föreskrifterna i AFS 2023:1 tydliggör hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras, följas upp och utvecklas. De fungerar som en bro mellan arbetsmiljölagen och de mer specifika regler som styr arbetslivet. På så sätt säkerställs en helhet där arbetsmiljöfrågor aldrig hamnar i skymundan.

I den här artikeln går vi igenom alla paragrafer i AFS 2023:1. Vi förklarar syftet bakom bestämmelserna och visar hur du kan omsätta dem i praktiken. Samtidigt hänvisar vi till relevanta utbildningar i arbetsmiljöarbete och exempel på kurser runtom i landet, exempelvis arbetsmiljöutbildning i Stockholm eller arbetsmiljöutbildning i Malmö. Genom att kombinera teori med praktik får du verktyg för ett långsiktigt och effektivt arbetsmiljöarbete.

1 § Syftet med föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete

Syftet med SAM är att förebygga ohälsa och olycksfall genom ett planerat och strukturerat arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöfrågor ska behandlas lika seriöst som frågor om ekonomi, produktion och kvalitet. För dig som arbetsgivare innebär det att arbetsmiljön inte får ses som en separat del utan måste bli en integrerad del av organisationens kärnprocesser.

Exempelvis kan en arbetsgivare inom industrin integrera arbetsmiljöfrågor i produktionsplaneringen genom att alltid ha riskbedömningar som en obligatorisk del av arbetsflödet. På så sätt minskar du risken för olyckor och ökar effektiviteten. Vill du få en djupare förståelse kan du delta i en arbetsmiljöutbildning i Göteborg som fokuserar på hur SAM fungerar i praktiken.

2 § Kopplingen mellan SAM – systematiskt arbetsmiljöarbete och andra föreskrifter

SAM är ramen där övriga föreskrifter kopplas in. Arbetsgivaren måste därför inte bara följa AFS 2023:1 utan också integrera andra relevanta regler, exempelvis om buller, kemiska risker eller ergonomi. Det finns också en tydlig koppling till AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön och AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser.

Ett praktiskt exempel är byggarbetsplatser där kemiska ämnen, buller och fallrisker är vanliga. Här måste arbetsgivaren integrera dessa föreskrifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att skapa en helhet. Genom att ha ett dokumenterat arbetssätt får både chefer och arbetstagare bättre förutsättningar att följa reglerna.

3 § När föreskrifterna gäller

Reglerna gäller alla verksamheter där arbete utförs för en arbetsgivares räkning. Det omfattar både traditionella arbetsplatser, mobila arbetsplatser och hemarbetsplatser. Med andra ord gäller samma ansvar även när medarbetare arbetar hemifrån.

Detta ställer krav på att du som arbetsgivare tar hänsyn till ergonomi, utrustning och psykosociala faktorer vid distansarbete. Ett exempel är att erbjuda justerbara stolar och höj- och sänkbara skrivbord även för medarbetare på hemmakontor. För att hantera detta på ett bra sätt kan du gå en arbetsmiljöutbildning på distans och få konkreta verktyg för hur SAM följs upp digitalt.

4 § Ansvar för arbetsmiljöarbetet i systematiskt arbetsmiljöarbete

Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger alltid på arbetsgivaren. Även den som hyr in arbetskraft betraktas som arbetsgivare och omfattas av samma skyldigheter. På gemensamma arbetsplatser kan flera aktörer dela ansvar, vilket gör samordningen avgörande.

Exempelvis på en byggarbetsplats kan både huvudentreprenör och underentreprenörer ha ansvar. Då krävs det tydlig samordning. För att förstå dessa roller bättre rekommenderas BAS-P utbildning eller BAS-U utbildning där ansvarsfrågor är en central del.

5 § Arbetsmiljö som en del av vardagen

Arbetsmiljöarbetet ska vara en naturlig del av vardagen. Riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar får inte betraktas som engångsinsatser utan som återkommande aktiviteter. När arbetsmiljö integreras i planering och budgetering blir det lättare att skapa långsiktiga resultat.

Ett exempel är att alltid inkludera arbetsmiljöfrågor i veckomöten. På så sätt blir frågorna en levande del av organisationen, inte något som bara tas upp vid särskilda tillfällen.

6 § Arbetstagarnas delaktighet i det systematiskt arbetsmiljöarbete

Medarbetarnas delaktighet är en nyckelfaktor. De ska ges möjlighet att medverka i undersökningar, riskbedömningar och åtgärdsarbete. Skyddsombud har dessutom en särskild roll att bevaka arbetsmiljön. Genom att involvera medarbetarna ökar engagemanget och acceptansen för beslutade åtgärder.

Som arbetsgivare kan du exempelvis låta arbetstagarna delta i workshops om riskbedömningar. Ett sätt att stärka engagemanget ytterligare är att låta skyddsombud gå en skyddsombudskurs som ger både kunskap och inflytande.

7 § Arbetsmiljöpolicy

Alla arbetsgivare måste ha en skriftlig arbetsmiljöpolicy. Den ska beskriva organisationens mål och ambitioner inom arbetsmiljöområdet. Policyn ska inte bara finnas i en pärm utan användas aktivt och fungera som vägledning i det dagliga arbetet.

Ett exempel är att formulera policyn så att den blir ett praktiskt dokument för både chefer och medarbetare. Genom att göra den enkel att förstå blir det lättare att tillämpa den i vardagen.

8–9 §§ Rutiner och uppgiftsfördelning

Rutiner är de praktiska verktygen som gör att arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken. De beskriver hur undersökningar, riskbedömningar och uppföljning ska gå till. Tydliga rutiner minskar risken för att viktiga frågor faller mellan stolarna.

Uppgiftsfördelningen ska dessutom vara skriftlig och tydlig. Alla i organisationen behöver veta vem som ansvarar för vad. Ett vanligt misstag är att ansvaret blir otydligt, vilket leder till att arbetsmiljöfrågor inte hanteras. Genom en tydlig fördelning kan du undvika detta.

10 § Kunskaper hos arbetstagare

Alla arbetstagare ska ha den kunskap som krävs för att arbeta säkert. Det gäller både introduktionsutbildning och kontinuerlig kompetensutveckling. En välkänd utbildning är BAM – Bättre Arbetsmiljö, som är spridd över hela Sverige.

Exempelvis kan nyanställda få en introduktion där arbetsmiljö ingår som en självklar del. Genom regelbundna utbildningar stärks också långsiktigt säkerhetskulturen i organisationen.

11–13 §§ Undersökning, riskbedömning och åtgärder en del av systematiskt arbetsmiljöarbete

Kärnan i SAM är en kontinuerlig cykel: undersök, riskbedöm, åtgärda och följ upp. Som arbetsgivare måste du regelbundet kartlägga arbetsmiljön och dokumentera riskerna. Riskbedömningarna ska vara levande dokument som uppdateras löpande.

När olyckor eller tillbud inträffar ska orsakerna utredas. Det handlar inte om att peka ut syndabockar, utan om att förstå varför det hände och hur det kan förhindras i framtiden. Efter utredningen ska arbetsgivaren vidta åtgärder. Det kan vara tekniska lösningar, organisatoriska förändringar eller utbildningsinsatser.

14 § Årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete

Minst en gång per år ska arbetsmiljöarbetet följas upp. Uppföljningen ska dokumenteras och användas som underlag för förbättringar. Ett tips är att koppla uppföljningen till verksamhetens årshjul, så att den blir en naturlig del av planeringsarbetet.

15–16 §§ Företagshälsovård i systematiskt arbetsmiljöarbete

När den egna kompetensen inte räcker ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande. Samtidigt är det viktigt att ge företagshälsovården rätt information, exempelvis riskbedömningar, statistik över tillbud och sjukfrånvaro. På så sätt kan experterna ge bästa möjliga stöd.

Övergångsbestämmelser

AFS 2023:1 innehåller också övergångsbestämmelser som anger när reglerna träder i kraft. Som arbetsgivare behöver du säkerställa att verksamheten anpassar sig i tid. Därmed undviker du risken för bristande efterlevnad.

Sammanfattning av systematiskt arbetsmiljöarbete

AFS 2023:1 utgör grunden för allt arbetsmiljöarbete i Sverige. Föreskrifterna säkerställer att arbetsmiljön hanteras systematiskt, kontinuerligt och med tydliga rutiner. De viktigaste punkterna är:

Arbetsmiljöarbetet ska integreras i verksamheten och bedrivas kontinuerligt.
Risker ska undersökas, bedömas och åtgärdas.
Alla arbetstagare ska vara delaktiga och ha rätt kunskaper.
En årlig uppföljning ska alltid genomföras.

För att lyckas behöver du som arbetsgivare både struktur och rätt kompetens. Därför är det klokt att investera i arbetsmiljöutbildning i Umeå, arbetsmiljöutbildning i Västerås eller någon annan lokal kurs. På så sätt säkerställer du att hela organisationen får kunskap och engagemang i arbetsmiljöfrågorna.